Ett besök hos läkaren väntas...
På måndag skall jag till läkaren..... Vet antagligen deras ord, ja, du är deprimerad du kommer återigen få gå hos en psykolog och återigen få lite piller så du kan skratta när du egentligen vill gråta. Ja, det känns bra.
De känns som om att något äter upp mig, det är svårt att andas, det är svårt att hänga med sina vänner, jobbigt att gå upp på morgonen, jobbigt att äta enklare att frossa, jobbigt att le och enkelt att gråta. Känns som om att den största ansträngningen jag har gjort är att ha över Anna några dagar - men då kunde jag gråta och jag kunde vara jag. Jag har svårt att gå ut och festa, svårt att känna orken att göra mig fin och åka in till stan. Jag har svårt att känna en lycka - för allt känns så raserat just nu. Jag hade en plan av vad jag ville göra med mitt liv - en plan som bara försvann och gick upp i rök. Jag hade en plan och jag trodde verkligen att den skulle fungera. Men vad gör jag nu? Jag var så säker på mitt ord att jag aldrig hade en fundering över en plan B. Det är svårt att se alla andra lyckas när man själv känner sig misslyckad. Jag vet att jag inte är misslyckad egentligen, det bara är en tanke som kommer till mig ibland och ligger o skaver inom mig.
Tack vänner att ni finns och stöttar mig. Jag älskar er. och Johanna... fy att du ska flytta, det är sorgligt!
- A little fishy told me to just keep swimming -
